Hjälp mig, snälla!
Snart är det ju halloween (imorgon, faktiskt) och nästa helg ska jag och mina kompisar ha halloweenfest.
Jag tänkte klä ut mig till en japansk skolflicka, alltså finns det något läskigare?
Men jag har ett litet problem! Och jag tänkte att eftersom många av er som läser min blogg också är intresserade av manga/anime (tror jag) så kanske ni skulle kunna hjälpa mig.
Jag hade tänkt ha en helt vanlig "skoluniform" (vit skjorta, kjol, knästrumpor) och för att få det lite läskigt skulle jag ha uppskurna armar (med fakeblod såklart) eller nåt liknande.
Men problemet är sminket! Jag vill göra en läskig sminkning men jag vet inte hur.
Jag har försökt googla men varje gång så blir jag så rädd av de första bilderna att jag inte vågar scrolla neråt (och sen kan jag inte sova för jag tror att en av de där flickorna ligger under min säng och skrapar i madrassen).
Så snälla ge mig lite tips på hur jag ska sminka mig läskigt, och school girl-style!
(Men inga bilder! Absolut inte utan en ordentlig varning i alla fall)
Jag hade tänkt ha en bild här, men jag vågar inte leta reda på någon så det här inlägget får vara bildlöst.
Tegomass-nostalgi!
Jag var på väg hem från min pianolektion med min syster och vi var tvugna att vänta ett tag på mamma.
Då fick jag sån lust att lyssna på Tegomass - Tanabata Matsuri!
Jag letade efter den i iTunes på min dator men den fanns inte där, vilket betyder att jag nog inte lyssnat på låten sen jag fick datorn (vilket var ca 1 år sen). Så nu har jag lagt in låten både i iTunes och ipoden och wow, vilken bra låt det är!
Så nostalgiskt! <3
Nu kan man köpa Nippon.
Vill påminna om att Tsuyoshi Domoto's album Nippon har börjat säljas runtom i Europa nu.
Det kostar kring 150 kr och jag skulle vilja (utan att tvinga någon) uppmana alla som känner minsta lilla lust att köpa albumet att faktiskt köpa det! Åtminstone ett ex!
Om albumet säljer bra är det jättebra för oss europeiska fans, då visar vi ju att vi vill ha fler europeiska album i forsättningen (för det vill vi väl?).
Har du tänkt köpa albumet?
Hjältar (or not)
Ni vet i dagis, när nån tar din leksaksbil. Du blir såklart arg, så du börjar skrika och försöker ta tillbaka den med våld.
När man blir äldre lär man sig att det inte funkar så bra. Det går bättre att nöja sig med något annat, eller så pratar man lugnt och sansat igenom saken, kompromissar, och kommer fram till att man kan dela.
När det gäller stridigheter mellan länder är människohjärnan ännu på dagisnivå. Nån har tagit ditt landområde, du blir arg, samlar ihop en armé och försöker mörda så många ”fiender” som möjligt tills de ger upp och ger dig landområdet tillbaka. Dessutom vill du ju ge igen lite så på samma gång tar du lite extra av ”fiendens” mark. Väldigt moget. Det enda som utvecklats under åren är redskapen man använder för själva mördandet.
Och det värsta är att de som är med i armén (mördarna), speciellt om de är där av egen vilja, framställs som hjältar. För visst är man ju väldigt modig när man väljer det som yrke att åka till andra länder och skjuta folk.
Det här med album..
Kanjani8 ska släppa albumet Fight den 16 november (varför känns det som om det är väldigt mycket som händer då?).
Albumet kommer till en rätt stor del bestå av gamla låtar som de redan släppt på singel.
De har faktiskt varit väldigt flitiga i sommar och släppt många singlar, och jag har varit en flitig köpare och köpt allihop. Så då kan man ju fråga sig varför man bryr sig om att köpa albumet också, om man redan har alla låtar.
Jo, det är så en fangirl-hjärna fungerar. Man vill ha hela samlingen. Singlarna är roliga för det är nåt litet att vänta på. Albumen är speciella för de släpps så sällan. Men egentligen är de ju bara en liten sammansättning av gamla låtar, och några nya, lite bilder för omslaget och väldigt mycket reklam. Och fansen går på det. Och vi köper flera versioner (som kostar 400kr/st och uppåt) bara för att få det där lilla extra videoklippet. Och Johnny drar in snuskigt mycket pengar och det är en ond cirkel som bara fortsätter.
Samtidigt, i en annan del av världen, dör folk av influensa eller a-vitaminbrist. Världen är ganska vrickad.
Ändå har jag själv pre-ordrat min kopia av albumet för det är ju klart att också jag "bara måste ha det".
Varför spelar det nån roll hur ens vänner ser ut?
Jag läste nyss ett inlägg på forumet på frida.se som gjorde mig väldigt upprörd.
Trådskrivaren berättade att hennes vänner var väldigt fina och allt sånt, men de såg inte bra ut. Detta var tydligen ett problem och personen ville ha tips på vad hon kunde göra åt detta (troligtvis ville hon ha förslag på vinkar man kunde ge för att dessa vänner skulle ändra på sig och bry sig mer om sitt yttre).
Det här är så idiotiskt att jag vill gråta. Själv kan jag inte ens tänka tanken att jag skulle bedöma mina vänners yttre egenskaper och få för mig att de inte duger. Varför skulle jag tänka på det?
Någon av de som kommenterade menade att om man är ett "snyggt" tjejgäng är det större chans att man lockar till sig killar. Men om det är viktigare att locka till sig killar (enbart pga sitt utseende) än att man har bra kompisar så känns det som om nåt har gått lite snett, eller hur?
Jag har nyligen insett det där med hur värdelös hela utseendefixeringen är. Varför ska man se bra ut egentligen? Hur min näsa ser ut, eller hur tjocka mina lår är, kommer inte att inverka på något jag vill göra i mitt liv sålänge jag inte själv tänker på det.
Istället för att lägga energi och pengar på att försöka förbättra vårt yttre kunde vi väl lägga det på att utveckla våra inre egenskaper istället!?
Tävling hos Bianca
Bianca har just nu en tävling där man kan vinna något från yesasia för högst 150kr.
Klicka på bilden nedan för att vara med!
Jag skulle bli jätteglad om jag vann då jag kunde behöva något att se fram emot just nu. Jag har en period just nu då jag är väldigt nere. Jag vet inte om det beror på höstmörkret, stressen, eller vad det nu kan vara..
Som tur är ska Kanjani8 släppa ett nytt album, Sexy Zone ska antagligen snart släppa nåt (för att de ska debutera) och Tsuyoshi Domoto ska släppa en europa-version av ett album, så jag har lite att vänta på ändå!
Jag har ett litet problem.
Jag håller på med en design (igen, jaa. Jag gör dem hela tiden, men det är ju så kul!), till mig själv.
Den är väldigt enkel, det gillar jag, även om jag kommer att lägga till lite mer saker ännu.
Och jag gillar verkligen designen på inläggen och menyn (vilket jag är lite missnöjd med på den har jag nu). Headern är.. yabuhika.. (det räcker för att jag ska gilla den. Bilden på mig ska vi inte ens prata om..
Men jag tycker om den. Enkel och söt.
Problemet är bara att jag gillar den design jag har nu! Jag vill inte byta än.
Kanske jag ska ha denna som "reserv" så sen när jag tröttnar på den jag har nu så byter jag?
(ni kan titta på designen genom att klicka på bilden)
Inte för att vara negativ...
..men en sak som alltid gör mig lika arg är när man ska läsa en fanfic, eller nåt, på livejournal och så klickar man på länken och ser den här geten.
Alltså geten ser ju ut att vara designad för att vara irriterande! Man tittar på den och blir hundra gånger mer störd än om de bara hade varit text.
Nån som känner igen sig?
Barndomsnostalgi
Av en händelse råkade jag nyss hitta det här. En Harry Potter-handdocka jag gjorde i lågstadiet.
Det var på den tiden då jag var som mest nördig, mer än jag är nu till och med.
Om jag ser på den kan jag hitta typiska drag i min personlighet. Jag var väldigt snabb på allt jag gjorde, är delvis ännu. T.ex. gjorde jag alltid uppgifterna snabbare än alla andra. Den här dockan sydde jag antagligen också väldigt snabbt. Samtidigt var jag inte så noga med saker jag inte tyckte spelade så stor roll, t.ex. handstilen, eller att sy ordentligt så att det inte kommer ut konstig hud på ställen där det inte ska vara (se på Harrys huvud, eller ena arm).
Jag tycker ibland att det är roligt att tänka på hur det, hur jag, var förut.
Oftast känns det bara jobbigt, jag vill lämna det bakom mig och gå framåt. Men när jag tänker mer på det så vet jag att jag samtidigt inte vill förtränga sånt som hänt. Jag vill tänka och reflektera över det så att jag kan bli en bättre och lyckligare människa i framtiden. Och jag vill inte glömma saker.
Hur förhåller ni er till ert förflutna?
Känslan när nån skriver "Jag antar att ni alla har hört detta..." och du inte har det.
Yamashita Tomohisa och Nishikido Ryo slutar i News.
Jag hade ingen aning. Jag fick veta det precis så som det står i rubriken.
Att News har haft problem på sistone har till och med jag kunnat gissa, eftersom de varit väldigt inaktiva när det gäller att släppa nytt. Jag har också hört rykten om att Yamapi vill satsa på solokarriär, vilket det nu är officiellt att han tänker göra. Ryo säger att han slutar för att han inte längre har tid att vara med i både News och Kanjani8. Men att de två största Johnny's-killarna i sin åldersgrupp (i alla fall i mina ögon) slutar på samma dag, jag trodde inte att det skulle hända.
Men för att det inte ska låta så hemskt som det verkar; de har ju inte slutat Johnny's. Ryo är ännu med i Kanjani8 (tack och lov, säger jag själviskt) och Yamapi ska bli soloartist.
News kommer också att forsätta, nu med fyra medlemmar. Jag undrar bara vad som händer med dem nu när två så stora fan-magneter inte längre är kvar.
Källa (på japanska)
Vad har ni för tankar om detta?
Jag är mycket begåvad.
Jag gjorde nyss Illustrerad vetenskaps iqtest, för att jag älskar att känna mig smart.
(Farligt det där, för om jag misslyckas blir jag bara deppad..)
Snart kan jag joina Mensa. Nu ska jag plugga fysik och bli ännu smartare.
Har du..?
Har du nån gång varit med om att du har letat efter bilder på nån av dina favoritidoler, och plötsligt inser du att du är på nån tumblr-sida, och har varit där ett bra tag, och bara inte kan sluta scrolla neråt för att titta på nästa bild?
I have...
(Gaah den bästa pairingen som finns!! Det ser man ju!)
Det här är antagligen min nya telefonbakgrund. Jag börjar tröttna lite på att ha Drarry där.
Tävling hos I'm turning Japanese
På bloggen I'm turning Japanese kan man nu tävla om en valfri cd från YesAsia.
Jag tycker jättemycket om såna här tävlingar, då det är ett väldigt bra tillfälle för såna som inte kan eller får beställa så mycket att ha möjlighet att få något med sina idoler.
Klicka på bannern ovan för att se hur du deltar, eller så går du bara in och läser bloggen, som innehåller mycket info och nyheter om japanska kändisar.
Regndroppar i oktober
Jag älskar NYC's låt Juugatsu no ame shizuku.
Titeln betyder ungefär "regndroppar i oktober" och det passar ju bra nu när det är oktober.
(Seriöst!? Tiden rusar iväg!)
(Jag kunde inte hitta låten på nån streaming site så jag laddade upp den själv, bara så att jag skulle kunna använda den i min blogg)
Titeln stämmer inte riktigt, för just nu är det jättesoligt och fint här!
Tyvärr, för jag vill ta en promenad i höstregnet, med Juugatsu no ame shizuku i öronen, och tänka på livet.
