Missing Piece

Nån mer som gillar Yumas nya låt, Missing Piece?
 Den är jättebra! Precis som dramat (Piece), hittills i alla fall. 
 

Nu har jag musik för en hel evighet!

Jag laddade ner (Ja, jag vet. Jag ska köpa det nån gång!) soundtracket till alla High School Musical-filmer.
 
 
Jag är lite nördig, ja. Men det är bra! Favoritlåtar just nu: Stick to the status quo, What I've been looking for, Bet on it och I don't dance.

Kanjani8 - ER (pv)

Nu kan man titta på ER pv'n.
 Det finns två versioner, en catalog version och en lipsynch version.
 
Catalog version visar mer av själva dräkterna och liknande.
 
 
Lipsynch version är som en "vanlig" pv, där de sjunger och dansar.
 
 
Titta på dem här.
 
 
Jag hoppas så att jag snart får hem singeln! 
 
 
 

Eito Ranger

Så glad jag blev när jag insåg att Eito Ranger-låten är med på Kanjani8's nya singel (som heter ER och släpps 25.7, imorgon). Jag har längtat efter att få höra den studioinspelad. Det är en härlig låt, väldigt Kanjani8'ish, och texten är underbar.
 
Lyssna på en del här: (inte den inspelade versionen)


 
Jag har fortfarande knappt fattat att det släpps en Eito Ranger movie den 28.7. Den kommer att utspela sig i framtiden, 2035 om jag inte minns fel, då terrorister terroriserar (terrorister brukar göra det) världen. Det är upp till Eito Ranger att stoppa terrorismen och rädda världen.
Det hade nästan kunnat vara en vanlig film, men så tittar man på Eito Ranger och ser att de har färgglada overaller och sjunger Eito Ranger sången. Det känns lite som en parodi på all världens actionfilmer, och jag vet att jag kommer att älska det. 
Åh, om den hade visats på bio här; jag hade gått på varenda föreställning, och suttit och fangirlat som en tönt där i salongen. Kanske lika bra att det inte visas här.

Being Gay in Japan

Jag hittade precis den här videon. Det är en man som berättar lite om hur det är att vara gay i Japan. Väldigt sevärt! 
Det är väldigt intressant att titta på Japan när det gäller just HBTQ. Å ena sidan finns det yaoi, yuri, shounen ai m.m., å andra sidan är det otroligt tabu och få vågar "komma ut" som t.ex. gay. Homosexualitet ses ofta som ett slags skämt (vilket också tas upp i videon), och det att ett homosexuellt par skulle kunna vara tillsammans seriöst på samma sätt som ett heterosexuellt par existerar inte i mångas världsbild.
 

Love will save tomorrow

När jag förlorar tron på mänskligheten så lyssnar jag ibland på Sekai ga hitotsu ni naru made (med Ya-ya-yah). 
Det är en väldigt stark låt. Jag önskar att alla kunde ta till sig det låten vill säga. Det är ju så simpelt egentligen, men ändå verkar det vara så svårt för vissa.
 
 
Until the world becomes one
We will always be holding hands
Our heartbeats will always be treasures

Because love will protect tomorrow

The 7 Okans

Jag är trött... Fast jag får väl skylla mig själv som var uppe till halv 4 och spelade sims.
 
Jag har sett en del 7 Okans program på sistone. Upplägget är väldigt simpelt. Kanjani8 är utklädda till kvinnor (de har klänningar, smink och peruker och pratar med ljusare röst osv.) och sitter i början av programmet och pratar. Sen kommer det en tävling (också ganska simpelt upplägg, men desto svårare att klara av) och de som inte klarar den får ett straff. 

De har nyligen blivit re-uppladdade, med subs, av Neitaro. Ett avsnitt är typ fem minuter långt så det tar inte hundra år att ladda ner och se. Det är värt det, helt enkelt! Och om man har tur kan det finnas några (fast kanske inte subbade) på youtube. 
 

Musikupplevelser

 Vanligtvis när jag lyssnar på musik så lyssnar jag på ett album/en singel om och om igen, eller bara på en låt på repeat. Jag tycker om det, för då får jag in låtarna ordentligt i huvudet. 
 
Men ibland, som idag, tar jag bara alla låtar jag har och spelar dem utan att tänka på vad som kommer sen. Jag har till och med mixad ordning ibland. 
På det sättet får man höra mycket som man inte har hört på länge, och man kanske uppskattar dem på ett annat sätt eftersom de inte kommer i den ordning man är van med.
I alla fall om man har iTunes kan man också ordna låtar efter antalet spelningar, så då kan man börja från en låt med inte så många spelningar och så lyssnar man "neråt" till låtar man lyssnat allt färre och färre gånger på. På så sätt kan man upptäcka mycket "ny" musik, och man ser med nya ögon på sånt som man kanske inte gillade förut. 
 
Här är mina flest spelade.


 
Hur brukar du lyssna?
 
 

Vampire....

Igår lyssnade jag en del på Hey!Say!JUMP's låt Boku wa Vampire.
Jag började lyssna på texten, och när jag hörde vad de sjöng började jag skratta lite... 
 
Boku wa vampire, kimi wa target, tokeru you na Kiss shite ii kai?
Boku wa vampire, koi wa dangerous, kamitsukisouna Kiss ga tomarenai
 
(I'm a vampire, you're a target, shall we kiss to melt?
I'm a vampire, love is dangerous, this kiss is unstoppable)
Här finns översättning på hela låten
 
Jag känner mig elak som skrattar åt dem, men hela låten spelar så otroligt på den sexiga synen på vampyren, och den otillåtna kärleken mellan vampyr och människa. Det har ju varit "vampyrboom" nu i ett par år, så klart att en sån här låt blir populär, nu sitter väl varje fangirl hemma och drömmer om att bli biten av sin favorit hsj-medlem. Man kan ju fråga sig vad det är med vampyrer som är så sexigt egenligen. (säger hon som har sett Koishite Akuma... 4? gånger.)
 
Fast det här är väl ett tecken på att Hey!Say!JUMP så småningom börjar gå ifrån sin "gulliga" image, till att bli mer och mer vuxna och "sexiga". 
 
(bild)

Film: Norwegian Wood

Som jag skrev tidigare så lånade jag filmen Norwegian Wood (som baserar sig på boken av Murakami Haruki) på biblioteket sist jag var dit. Nu har jag sett den, så jag ska dela med mig lite av vad jag tyckte!

När jag läste boken var mina tankar om den att den var väldigt lugn. Det är nog det bästa ordet för att beskriva den. Det fanns ingen specifik handling, utan det kändes mycket som en liten del i en vanlig människas liv, och inte som en historia med början och slut. Det här borde vara väldigt svårt att få i bokform, men Murakami lyckades. Och ännu svårare borde det vara att få det i filmform, så jag undrar lite om jag hade förstått filmen alls om jag inte hade läst boken först.

Filmen utspelar sig på 60-talet och det märks tydligt, på frisyrer, kläder, inredning, omgivning och musik. Det var ett plus, tycker jag, att man märkte det så tydligt. Watanabe Toru är huvudperson och ibland får man höra vad han tänker, och jag är inte säker, men jag tror att de delarna är från boken. Om inte direkt kopierade, så i alla fall inspirerade av texterna i boken. Filmen innehöll inte så många dialogscener, i alla fall inte lika många som genomsnittsfilmen. Ofta var det scener när det bara hördes musik men det hände ändå saker som förde handligen framåt, t.ex. kunde man få veta att Toru var och hälsade på Naoko (som bor på ett slags behandlingshem), men de sa inget, man såg bara att de var tillsammans. Ibland kunde kameran fokusera på rent konstiga saker för ett ögonblick, t.ex. någons fötter.

Det var verkligen en speciell film, jag har nog inte sett så mycket som liknande den här tidigare. Jag tycker att de lyckades ganska bra med att få samma lugna känsla i filmen som i boken, även om jag saknar bakgrundsberättelserna som man får veta i boken. Jag tycker också att det inte riktigt framgick hur de olika personernas förhållanden framskred, t.ex. Toru och Nagasawa (en kille på studenthemmet som Toru börjar umgås med och leta efter tjejer med).

Hur som helst tycker jag absolut att filmen är sevärd, och läs boken också!


Min första Kanjani8-låt.

Jag råkade läsa på Fridas blogg om den första Arashi-låt hon lyssnade på (som sen fick henne att gå vidare och lyssna på fler låtar), och så blev jag inspirerad att skriva nåt liknande själv!

Min första Kanjani8-låt var Wahaha. "På den tiden" gillade jag Tokio Hotel mycket och jag var ofta inne på ett svenskt Tokio Hotel-forum. Jag hade fått kontakt med en person där, och vi pratade lite, och jag frågade om hennes profilbild. Hon sa att det var en i Kanjani8 (jag minns inte vem det var längre, för då hade jag ju ingen aning om vilka det var), och sa att jag borde lyssna på dem. Jag letade upp dem på youtube och hittade till slut Wahaha-pv'n. Jag lyssnade och.. tyckte det var läskigt. "Är det här på riktigt?" tänkte jag väl, "lyssnar folk på sånt här på allvar?". Efter ett tag lyssnade jag lite mer på Wahaha, och sen hittade jag på fler låtar, laddade ner och lyssnade allt oftare. Nu, några år senare och rätt många fler singlar i samlingen, är jag glad att jag gav dem en chans. Nu tycker jag inte att Wahaha är det minsta läskig längre, bara underbar! Och perfekt att lyssna på när man känner sig lite nere.




Har du någon första låt-upplevelse?

Tråkigaste pvn?

Kanjani8's nya singel Ai Deshita släpps snart och nu kan man titta på pv'n!
Många tycker dock att den är väldigt tråkig. Vad tycker du?

(titta genom att klicka på bilden)

Om man jämför med andra Kanjani8 pv's så är den väldigt tråkig, ja. Det händer helt enkelt inget. Men det passar ändå låten, kan jag tycka. Det är roligt att de gör såna här, mer seriösa/neutrala låtar/pv's emellan, men jag börjar sakna deras helt galna sida!

En grej jag tycker om att göra...

Jag tycker jättemycket om att sitta vid pianot, med min iPod. Så lyssnar jag på musiken och försöka spela efter, och lära mig hur accorden (det är inte alltid så enkelt) och olika instrumentstämmor går.

Idag lärde jag mig spela Without Words (med Jang Geun Suk) från dramat You're Beautiful.
En av mina favoritlåtar, verkligen. Så vacker!

Sommarplågor

Årets sommarplåga för min del, som jag kommer att lyssna massor på nu i sommar, tror jag kommer att bli NYC's Haina!

Klicka på bilden för att se dem framföra låten i Music Station.
(Jag hittade bilden här)

Fast nu har jag inte hunnit lyssna så noga på Hey!Say!JUMP's nya album, eller Kanjani8's nya singel, än. Det kan finnas mycket bra där som kan konkurrera ut Haina!.
För kanske två år sen minns jag att min sommarplåga var Chu chu chu med Tegomass. Fjolårets minns jag faktiskt inte.

Vad tror du blir din sommarplåga i år? Vad har dina tidigare varit?

God morgon!

Jag har som sagt sommarlov, men ändå var jag tvungen att vakna tidigt idag (halv 9 är tidigt!).
Men jag vaknade till sköna toner av Kanjani8's Eden. Det känns alltid lite bättre när man har en alarmsignal som gör en glad.

Här borde det ha varit ett klipp med låten, men jag hittade den inte nånstans...
(bild)


Vad har du för alarmsignal?

mamoritai。

Istället för att läsa till prov har jag spenderat timmar (?) på att försöka lära mig fiolstämman till Mamoritai (Ohkura Tadayoshi). Det gick väl sådär. Eller ändå rätt okej, med tanke på att jag liksom aldrig spelat fiol i hela mitt liv.

Jag skulle kunna ta fiollektioner bara för att kunna spela den där stämman, för att sen spela tillsammans med någon på piano och nån som sjunger.
Men med tanke på att jag är den enda inom mååånga kilometers radie som över huvudtaget känner till Ohkura, och den här sången, så verkar det som en rätt omöjlig dröm.

Här är den. Det är en underbar låt! Tyvärr en liveversion (så allt hörs inte lika klart) men det var allt jag kunde hitta.


Mother's day

Jag lyssnade på 365 nichi kazoku (Kanjani8) igår. Det var lite konstigt. För det är ju mother's day idag.
Men det är en underbar sång ändå.

"Arigatou" tteyuu tada hitokoto
Tsutaeyou namida komiagete mo
Ashita ga haha no hi janakutatte ii
Shunkashuutou bokutachi wa tsunagatteru

'Thanks,' that one word
say that even if you're crying
or even tomorrow is not a mother's day
we're connected during all seasons
(översättning härifrån)





En ny favoritsång

Jag har lyssnat mycket på Kanjani8-låten Baby Baby på sistone. Inte på albumversionen, utan en annan som de spelade in i nån studio i nåt teveprogram som jag inte minns var jag hittade (informativt!). Den är lite lugnare.

I låten finns en mening som går så här:


Det är min favoritmening i hela låten, för den får mig att drömma mig bort. Om man skulle åka på cykelutfärd. Bara åka vart som helst dit man har lust för stunden och skita i allt. Jag skulle ha en härlig fladdrande kjol på mig och solen skulle värma på axlarna.

Sen tar min förnuftiga sida över. För jag har ju ingen cykel. Och hur går kjol och cykel ihop? Och det är ännu snö ute så jag kan ju glömma det där med solen och axlar. Och om man gör det på sommaren så regnar och åskar det. Och så har vi ju min getingfobi. Och hur funkar det med pengar och mat? Och hur blir det då man har mens? Eller när det är kallt? Eller när man faller och skadar sig? Ska man ha en stor ryggsäck på pakethållaren med allt man kan tänkas behöva? Det förstör ju hela frihetskänslan. Samma sak med hjälm, och ändå är jag ju en sån där cool människa som principfast använder hjälm. Sen har jag ju ingen att åka med, och att åka själv är ju tråkigt.
Nä, jag får nog helt enkelt stanna kvar här där jag är och leva ett tråkigt, förnuftigt liv.

Jag är nere idag

Jag har ingen energi överhuvudtaget. Det är måndag, och jag är redan så trött på den här veckan att det hade varit trevligare att dö så att jag hade sluppit allt som borde göras. Fast så drastiska ska vi inte vara.
Såna här dagar finns det bara en sak att göra. Ladda upp med lite Kanjani8 och sen get to work.

Så nu har jag tittat på den här videon (Kanjani8 - Life~me no mae no mukou e). Den ger mig lite energi, och speciellt efter Ohkuras lilla sololine (nånstans vid runt 3 minuter av videon) känner jag mig lite hoppfull. Kanske jag klarar av den här dagen också.


Nu ska jag försöka få något gjort.

3月9日

En sång vars titel betyder nionde mars borde ju passa rätt bra idag.
Det är alltså Remioromen -  3月9日
Låten var med i dramat 1 litre of tears och påminner mig därför alltid om sjukdomar och orättvisor.
Ni kan ju lyssna om ni vill (och ja, det är en gubbe som pratar i början av videon, det är inte din dator som plötsligt börjat leva och prata japanska).

Tidigare inlägg