Ibland går det typ två veckor utan att jag skriver och nu har det gått nån timme.

Men jag tänkte berätta att min japanskalärare sa att alla skulle hålla ett föredrag (på engelska, inte på japanska. Undrar hur det hade blivit!?) om något japanskt under kursen.

Jag har inte vetat vad jag skulle prata om, visst hade jag kunnat göra det enkelt och berätta om typ Kanjani8 eller Hey!Say!JUMP, men det känns inte riktigt som att jag vill det. Dessutom tror jag det är flera i gruppen som kommer att prata om sånt, och inget fel med det, men det är ju lite tråkigt om alla gör det. Och jag skulle vilja prata om något lite djupare.

Det är väldigt intressant eftersom Japan har två helt skilda sidor när det gäller just det ämnet. Å ena sidan läser man Shounen ai manga och tittar på Yaoi, å andra sidan är det otroligt svårt att komma ut som homosexuell i Japan och ungdomar blir uteslutna ur familjer och allt sånt. Jag känner inte till den andra sidan så bra ännu, men jag tycker det är intressant, och jag är väldigt intresserad av att kämpa för hur man kan göra sånt bättre.

Det blir inte för djupt tycker ni? Jag vill inte liksom stå och peka finger åt japanskaläraren genom att stå och prata om hur dåligt Japan är inom det området (för Japan är ju kanske inte bäst när det gäller detta, men absolut inte sämst heller). Vad jag vill få fram är väl snarare den här intressanta tudelningen, och sen vill jag ju också få fram det viktiga budskapet som är det samma oavsett vilket land man befinner sig i.

Som ett avslut på inlägget undrar jag om ni har förslag på saker jag särskilt kan ta upp? Kanske källor på olika typer av statistik eller bara fakta?

Jag är som jag sagt hundra gånger redan väldigt efter när det gäller fandom just nu (jag har väl varit det ett år minst i alla fall känns det som). Idag började lyssna på Kanjani8 låtarna på FIGHT albumet, medlemmarnas enskilda solon/duon/trion.

(översättning)

Det är väldigt roligt att tänka på sånt ibland. Fast jag inte tror att jag vill ha barn (inte på väldigt länge i alla fall) tycker jag ändå att det är trevligt att fundera på vad de skulle heta.

Ett namn jag tycker är jättefint är Sigismund. Det kommer från Sigismund som var kung i Sverige och Polen i slutet av 1500-talet, och som var son till hertig Johan (och alltså Gustav Vasas barnbarn). Jag vet inte om han är mycket att ha till förebild för sitt framtida barn (jag vet faktiskt inte så mycket om vad han gjorde, förutom att han bråkade med sin farbror Karl IX) men namnet är i alla fall gulligt.

Dock verkar jag vara den enda som tycker om det namnet, så jag antar att mitt barn hade blivit mobbat i skolan och som förälder vill man ju inte vara den indirekta orsaken till det (fast det egentligen är mobbarnas fel). Så jag får nog fortsätta fundera ut nåt annat namn.

Som rubriken lyder: Vet du vad du skulle döpa dina barn till?

och så inser man att man har lånat ut pengar för sammanlagt 35€. Jag kan köpa tre sinlar för det! (Men det ska jag inte, jag måste nog spara.)

Fast nu gäller det bara att gå på folk och vara den där tjatiga som pratar om dom där pengarna varenda gång vi ses. Jag hatar när jag känner mig så. Kanske borde jag bara börja dela ut bankgiron.

Jag är nog lite för snäll med att låna ut pengar (de här 35€ är saker kompisar köpt gemensamt men som jag betalat för, och inte ännu fått tillbaka), men för dålig på att kräva dem tillbaka.

Jag hittade en gammal artikel, men den känns ändå aktuell att tänka på så därför delar jag med mig av den.

(klicka på bilden för att läsa hela)

Om jag förstod det här rätt är det förskolebarn som kallar någon annan bög i nedvärderande syfte.

Var har de ens fått det ifrån? Föräldrar? Syskon? Filmer?

Det är förskolebarn som tar till våld för att någon annans klädval och intressen tydligen uppfattas så störande att inget annat än våld kan lösa saken. Fruktansvärt.

Förresten finner jag det här med "jävla bög" så otroligt provocerande. Bara idag har jag flera gånger hört folk säga det till varandra. Det är osäkra tonåringar som ropar det till varandra, och nedvärderar inte bara personen de säger det till utan också alla som faktiskt är bögar.

Jag har haft turen att växa upp bland sånt folk som fått mig att känna mig trygg i min sexualitet. Jag känner att oavsett vilket kön min eventuella framtida förälskelse har så kommer jag att bli accepterad av de som är viktiga för mig. Och det här är något jag uppskattar otroligt mycket.

Men när man är osäker tonåring, och får höra "bög" som ett skällsord dagligen, så blir det antagligen väldigt jobbigt. När andra hela tiden berätta hur udda man är så känner man sig till sist ganska fel.

Igår köpte jag äppelcidervinäger för första gången! Det ska vara bra för både håret och huden och balansera pH och sånt.

Jag antar att jag även här återkommer men nån typ av recension när jag testat det ordentligt.

Invigning för en ny kategori förresten; No poo!

Jag ska flytta över några gamla inlägg hit då jag hinner.

Har nyss suttit och tittat på valvaka i fyra timmar. Det har varit presidentval i Finland idag.

Ingen fick mer än 50% av rösterna vilket innebär att det blir en andra omgång om två veckor mellan de två som fick flest röster.

Den här gånger är det favoriten Sauli Niinistö och Pekka Haavisto som går vidare.

Själv tänker jag absolut rösta på Haavisto. Jag är otroligt glad att det var han som gick vidare. Jag tror att det blir svårt för honom att slå Niinistö, men jag vägrar tro att det är en omöjlighet.

Jag kommer att vara skitnervös när det faktiskt gäller. Vi funderade om vi (några vänner) skulle titta tillsammans, vi kommer säkert att stressa upp varandra och både ropa och skratta och gråta. Men mer om det sen, och så tänker jag vara nöjd med resultatet som det är nu.

Jag har börjat läsa inför studentexamen i biologi! Det är i mars och det är sex böcker jag ska ta mig igenom (två har jag aldrig tittat i förut). Jag la upp ett litet schema som innebär att jag ska läsa ca 2/3 av en bok varje helg. Och idag har jag börjat. Och faktiskt så känns det inte så omöjligt.

Förresten gick jag in på picnik för att redigera bilden och möttes av detta:

Sen grät jag en skvätt.

Men sen blev jag glad igen och blev sugen på att testa alla premiumgrejer (därav ramen i ovanstående bild). April är en rätt lång tid ändå. Bra med tid till att pröva allt och göra snygga headers med alla stickers som man kan använda nu. Jag blev riktigt designsugen! (Men nu måste jag plugga!!). Fast vad innebär det att de ska flytta till Google+? Kommer allt att finnas kvar, bara nån annanstans? Jag vet inte vad google+ är överhuvudtaget.

Nu har jag testat lite med kokosoljan/kokosnötsoljan (jag antar att man kan säga båda) som jag skrev om här. Så därför tänkte jag recensera den lite.

Detta funkar superbra för mig. Oljan tar jättelätt bort min mascara (som det inte står waterproof på men som ändå inte kan tvättas bort med bara vatten).

Jag sköljer ansiktet och försöker få bort största delen av mascaran från fransarna. Sen tar jag lite olja och gnuggar det över ögonen. Så tar jag lite vatten och en bomullspad om vartannat och tar bort sminket. Jag avslutar med att skölja med vatten och torka av med en handduk. Det svider inte att få oljan i ögonen (men knappast är det så bra att med flit gnugga in det dit heller).

Det här funkar helt okej, men man borde nog göra det på kvällen (precis som med andra oljor) eftersom det tar ett tag för den att sjunka in i huden. Säkert kan man ta bort oljan med olika varm-handduks-tekniker (som jag aldrig orkar lära mig eller testa) men jag föredrar att ha den kvar.

Jag har märkt att håret vill suga i sig lite av oljan, speciellt pannluggen, så att håret ser lite fettigt ut. Så kanske det funkar bäst att bara ha oljan på t.ex. kinderna och där omkring, så att den inte kommer i kontakt med luggen.

Jag har rätt torra armbågar så när jag har duschat har jag satt lite olja där. Visst är det mjukt just efteråt, men jag vet faktiskt inte hur länge det håller i sig och hur det blir sen. Jag bryr mig liksom inte så mycket om att titta på mina armbågar. Jag har också testat ha oljan på andra ställen på kroppen som är torra, t.ex. benen och händerna. Likadant där har jag inte märkt nån enorm skillnad men jag har inte direkt tänkt på det heller.

Jag läste nånstans att kokosnötsolja funkar som deodorant eftersom den ska ta bort svettlukt. Har även testat detta lite när jag varit i duschen, men det är jag vanligtvis på kvällarna och jag brukar inte bli svettig på kvällarna. Jag borde testa detta från morgonen för att se hur det fungerar.

Jag har testat ha kokosoljan i håret över natten, för att sedan tvätta ur (först med balsam i torrt hår! Sen ännu flera gånger med vått hår noggrannt med balsam). Jag märkte ingen skillnad den gången. Men jag tror jag tvättade för mycket. Det är svårt när man har oljor i håret att hitta den där balansen mellan att håret blir för torrt eller för fettigt (ofta vill man ju inte riskera det senare så då blir det att man tar i för mycket). Jag har också haft oljan i bara en stund i torrt hår och sen tvättat håret som vanligt. Det har funkat rätt bra men inte nån enorm skillnad.

Nu ska jag passa på att säga att detta ju är hur oljan har funkat för mig. Och nu har vi ju inte likadant hår och skinn allihop, så det kan bli helt annorlunda för dig (bättre eller sämre).

Men jag tycker ändå det är värt att testa, med tanke på att den är så mångsidig. Dessutom är den inte speciellt dyr, den kan finnas i vanliga matbutiker (kanske inte i alla, men jag hittade min burk i en sån), man behöver otroligt lite i taget så den räcker länge och dessutom luktar den så himla gott!

Jag!

Fast det är ju bara en tillfällig lapp än så länge. Men huvudsaken är att jag får köra!

Förresten så blev jag erbjuden ett litet jobb. Eller jobb och jobb, det går ut på att jag ska spela ett par psalmer på gudstjänst några söndagar på ett sjukhus för en liten summa. Jag känner mig rätt tvungen att ta det, det verkar som något jag kan klara av ganska okej, och jag behöver arbetserfarenhet (och pengar, såklart).

Idag fick jag hem denna bok: Harry Potter Film Wizardry. Det var en försenad födelsedagspresent som jag velat ha sen jag först såg den i butikerna. Dock har den varit på finska varje gång jag sett den. Den här är på engelska (jag tror inte den finns på svenska) så nu finns det kanske en chans att jag kan förstå något av den.

Man får veta hur filmerna är gjorda, läsa kommentarer från skådespelare och (det bästa av allt?) man får med små saker som använts i filmerna, t.ex. marodörkartan och Hogwartsbrevet Harry får i första filmen.

Det är väldigt många bilder, så om man inte orkar läsa texterna kan man se på bilderna och läsa bildtexterna.

Klicka på bilden för att beställa den själv!

Självklart är jag efter alla andra, men jag har äntligen skaffat låtarna från senaste NYC singlen (“Wonderful Cupid/ Glass no • Mahou •”). Jag vill köpa singeln men jag måste ligga lågt ett rätt långt tag efter den där kameran.

Av nån anledning är det Jungle Life som jag fastnat för.

Inte konstigt egentligen. Mina vänner brukar kalla mig apa (på dialekt, i bestämd form: apon) och prata om mitt hem som djungeln.

Men den är så otroligt enkel att lyssna på och man sjunger med utan att man tänker på det. Jag älskar såna låtar som är så okomplicerade.

En dag förra veckan när jag var lite nere och allmänt borta så var jag på väg till skolan. Jag stod och borstade tänderna och hade lite bråttom för att hinna med bussen.

Då såg jag i spegeln: "Herregud jag har ju inget smink!!". Det hade jag helt glömt bort. Min första instinkt var att snabbt som attan kladda på lite mascara. Men jag insåg att jag inte orkade bry mig (som sagt så var jag lite nere), så jag gick till skolan osminkad.

Nästa dag bestämde jag mig för att göra likadant. Så jag hoppade, denna gång med flit, över sminkningen.

Det har jag gjort nu varje dag sen dess.

För att jag har lärt mig att jag måste göra mitt bästa för att mitt yttre ska vara till behag för andra? Jag har i alla fall märkt de senaste dagarna att ingen bryr sig. Det är ingen som har frågat mig de här dagarna om jag är sjuk, om jag kanske har fått nån sällsynt hudsjukdom eller om jag har färgat ögonfransarna ljusbruna. Ingen har gett mig äcklade blickar eller pratat skit framför min rygg (vad folk gör bakom min rygg vet jag faktiskt inte).

Att sminka sig är jätteroligt ibland! Jag har lärt mig i hela mitt liv att det är roligt att göra sig fin, det är ju det! Men då ska det vara det; roligt. Inte något jag måste göra varenda dag för att överhuvudtaget ha mod att gå utanför dörren.

Förresten så klippte jag min lugg, och insåg att i rätt ljus och vinkel så är jag ju rätt fin ändå.

Och jag är säkerligen inte ensam. Jag förstår inte varför man ska ha dem. Okej, det är kanske nåt man behöver kunna och bra att öva på inför framtida jobb osv. Men jag tror man går fel väg.

Jag har ångest över mina muntliga presentationer, flera dagar i förväg. Och när jag är klar känner jag mig lättad över att ha det över, men aldrig nöjd eller glad. Då jag sitter ner igen efter att ha haft min presentation vill jag bara glömma att den nånsin existerade. Hur ska den känslan hjälpa mig i mitt framtida jobb?

Vore det inte bättre att börja i liten skala? Kanske diskussioner parvis. Sen diskussioner i små grupper. Sen i lite större grupper. Sen kanske man kunde ha gruppvis framträdanden, typ 3-4 personer som står framme och redovisar. Ni förstår? Alltså gradvis öka på. Kanske då man står där uppe för femte gången, tillsammans med några andra, så inser man att det inte är så förjävligt jobbig ändå. Kanske kunde man testa på att göra det ensam?

Den här rädslan och hatet som jag har inför varje gång jag ska ha nån typ av redovisning inför alla i klassen, jag förstår inte hur den ska kunna hjälpa mig överhuvudtaget.

Jag ska prata om James Joyce i morgon. Eller snarare försöka stamma fram någorlunda sammanhängande ord på dåligt uttalad engelska om James Joyce. I love my life.

(bild)

Idag hade jag på mig klänning och strumpbyxor. Jag läste ett tips i en blogg, om att man kan ha ett par extra trosor ovanpå strumpbyxorna så slipper man att strumpbyxorna glider ner. Otroligt smart! (Det funkar, kan jag säga.) Och jag är lite arg på mig själv för att jag inte kom på det själv.

Är det förresten otroligt kallt och blåsigt hos er också? Eller är det bara på en 100 meters radie runt mig?