Vampire....
Haha, det där känner jag igen. Jag har själv suttit och småskrattad över en hel del vampyrgrejer som är så otroligt populärt, och som jag inte riktigt har förstått mig på. Sedan kommer jag att tänka på just Koishite Akuma som jag gillar så mycket, och då tror jag plötsligt att jag inte har så svårt för vampyrer som jag trodde, haha. Det gäller väl bara att hitta sin egen vampyr eller story som man gillar, haha xD
Sv. Ja, det har du nog rätt i. Många strävar eller suktar väl efter det perfekta, som inte går att hitta, och då är väl vampyrer det som kommer närmast, haha. Ja, det är en stor förändring där, från att de har varit monster i de flesta berättelser är de nu något helt annat, raka motsatsen nästan. Jag tycker det känns lite smörigt ibland, det där, men jag tror helt det beror på författare eller så. En bra idé med en bra story, skriven på ett bra sätt.. Ja, då kanske jag inte skulle använda ordet smörigt haha ^^
