Och jag är säkerligen inte ensam. Jag förstår inte varför man ska ha dem. Okej, det är kanske nåt man behöver kunna och bra att öva på inför framtida jobb osv. Men jag tror man går fel väg.

Jag har ångest över mina muntliga presentationer, flera dagar i förväg. Och när jag är klar känner jag mig lättad över att ha det över, men aldrig nöjd eller glad. Då jag sitter ner igen efter att ha haft min presentation vill jag bara glömma att den nånsin existerade. Hur ska den känslan hjälpa mig i mitt framtida jobb?

Vore det inte bättre att börja i liten skala? Kanske diskussioner parvis. Sen diskussioner i små grupper. Sen i lite större grupper. Sen kanske man kunde ha gruppvis framträdanden, typ 3-4 personer som står framme och redovisar. Ni förstår? Alltså gradvis öka på. Kanske då man står där uppe för femte gången, tillsammans med några andra, så inser man att det inte är så förjävligt jobbig ändå. Kanske kunde man testa på att göra det ensam?

Den här rädslan och hatet som jag har inför varje gång jag ska ha nån typ av redovisning inför alla i klassen, jag förstår inte hur den ska kunna hjälpa mig överhuvudtaget.

Jag ska prata om James Joyce i morgon. Eller snarare försöka stamma fram någorlunda sammanhängande ord på dåligt uttalad engelska om James Joyce. I love my life.

(bild)